Torra slemhinnor är ett vanligt besvär under klimakteriet och påverkar olika delar av kroppen. Här berättar vi om orsakerna till att man får torra slemhinnor i klimakteriet och vad du kan göra för att mildra besvären.
När man får torra slemhinnor i samband med klimakteriet påverkas många delar av kroppen. Det är vanligt att man framför allt upplever vaginal torrhet, torra ögon, muntorrhet och torra näsgångar.
Vaginal torrhet kan orsaka klåda, irritation och sveda i underlivet. Man kan också uppleva smärta vid samlag och upprepade urinvägsinfektioner och urinträngningar. Torra ögon blir ofta rinnande och man kan få känslan av grus eller sand i ögonen. Muntorrhet kan ge en klibbig och sandpappersliknande känsla i munnen. Torra näsgångar kan klia, svida, ge nästäppa, ge näsblod och små sår.
Huvudorsaken till torra slemhinnor under klimakteriet beror på minskade nivåer av östrogen. Östrogenet har en smörjande effekt på kroppens slemhinnor. När östrogennivåerna sjunker blir slemhinnorna torrare, mindre elastiska och mer sköra. De sjunkande östrogennivåerna påverkar även saliv- och tårproduktionen.
I förklimakteriet, när östrogennivåerna börjar fluktuera och minska, kan torra slemhinnor börja bli märkbara. När östrogennivåerna fortsätter att minska kan besväret med torrhet i slemhinnor bli mer uttalad. Tiden efter den sista menstruationen (menopaus), då östrogennivåerna ligger stabilt lågt blir det ofta som mest påtagligt, framför allt vad gäller torra slemhinnor i underlivet.
Det är vanligt att man upplever torra slemhinnor i samband med klimakteriet. Enligt Klimakterierapporten från Womni (2024) uppgav nästan 40 % av kvinnor i klimakteriet att de hade besvär med torra slemhinnor i underlivet.
Det finns starka bevis för att hormonbehandling i samband med klimakteriet är effektiv mot symtom relaterade till östrogenbrist, som till exempel torra slemhinnor.
Östrogenläkemedel kan användas både lokalt för underlivets slemhinnor eller systemiskt, till exempel med plåster eller tabletter. Systemisk behandling påverkar hela kroppen, jämfört med lokal behandling som syftar till att behandla en specifik del av kroppen. Systemisk behandling gör man för att försöka behandla flera typer av klimakteriebesvär samtidigt. Lokal behandling kan behöva fortsätta livet ut medan systemisk behandling påbörjas i nära anslutning till den sista menstruationen och används under en viss tid.
Efter 60 års ålder och 10 år efter den sista menstruationen (menopaus) är start av hormonbehandling ingen självklarhet på grund av ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det krävs då en individuell bedömning av erfaren vårdpersonal för att se om en hormonbehandling är möjlig.
Womni erbjuder klimakterierådgivning och individuell behandling av vårdpersonal med specialkompetens inom kvinnohälsa. Hos Womni kan du boka tid med läkare, oavsett var i Sverige du befinner dig, för att snabbt få hjälp med dina klimakteriebesvär.
Vi har tagit fram appen Klimakteriet för att guida och hjälpa kvinnor genom klimakteriet. I klimakterieappen får du reda på vilken fas du är i och hur du kan lindra dina symtom. Appen ger dig ett personligt träningsupplägg med varierande veckoutmaningar, hälsosamma recept och hälsoråd från våra experter. Målet är att du ska må så bra som möjligt genom hela klimakteriet.
