Feber

Den normala temperaturen i kroppen varierar, men är vanligen 36-37°C i munnen. Feber betyder högre temperatur än så. Man fryser ofta när febern stiger, och svettas när den sjunker. Här hittar du produkter som är bra att ha vid feber.

Få vård i mobilen hos Doktor24

Hos den digitala vårdgivaren Doktor24 kan du söka vård i mobilen dygnet runt, alla dagar i veckan.  Träffa läkare och sjuksköterskor via chatt eller video och få snabb hjälp med bedömning och behandling.

Ta även del av information om det nya coronaviruset vid feber. Läs mer hos Doktor24. Sök vård

Var uppe om du orkar när du har feber

Beror din feber på förkylning eller influensa ska du ta det lugnt och undvika att anstränga dig. Men orkar du, är det bättre att vara uppe än att ligga till sängs. Då minskar du risken för öron- och bihåleinflammationer.

Att tänka på vid feber

• Håll rummet svalt.
• Undvik varma kläder/sängkläder.
• Drick mycket.
• Idrotta aldrig när du har feber.
• Undvik ansträngning och avkylning de närmaste dagarna efter att febern har gått ner.

Receptfria mediciner vid feber

För feber som beror på förkylning och influensa, finns det receptfria värktabletter som också är febernedsättande. De finns i olika former och varar olika länge, från 4 till 12 timmar.

• Paracetamol – ingår i t.ex. Paracetamol Apofri, Alvedon, Panodil. Har effekt i 4-5 timmar. Vid hög feber, ta 2 tabletter av paracetamol 500 mg vid varje dostillfälle (gäller från 12 år).
• Naproxen – ingår i t ex Pronaxen och Naproxen Apofri. Har effekt i 12 timmar.
• Ibuprofen – ingår i t ex Ibuprofen Apofri eller Ipren. Har effekt i 6 timmar.
• Acetylsalicylsyra – ingår i t ex Aspirin, Bamyl och Treo. Har effekt i 4-6 timmar.

VIKTIGT OM FEBER

Om du tar andra läkemedel är det viktigt att du kontrollerar med din läkare eller ditt apotek vilka egenvårdsläkemedel som du kan använda mot feber.

Välj rätt läkemedel vid vissa sjukdomar eller om du är gravid 

Du ska inte ta tabletter med acetylsalicylsyra, naproxen eller ibuprofen:

• Om du haft eller har magsår, har svår hjärtsvikt, ökad blödningsbenägenhet (till exempel lätt att blöda näsblod) eller om du är överkänslig mot acetylsalicylsyra, eller andra inflammationsdämpande värkmediciner.
• Om du har du astma, utan att ha talat med en läkare, eftersom de kan utlösa astmaanfall hos vissa.
• Om du har vattkoppor eftersom dessa mediciner i sällsynta fall allvarligt kan förvärra en eventuell infektion i huden.
• Om du är gravid eller planerar att bli gravid ska du undvika att ta dessa tabletter, om det inte är ordinerat av läkare. I stället rekommenderas värkmedicin med paracetamol, till exempel Paracetamol Apofri, Alvedon eller Panodil.

VIKTIGT:

Barn under 18 år ska inte använda acetylsalicylsyra när de har feber.

Paracetamol kan skada levern om du använder det fel

• Ta inte paracetamol utan läkares rekommendation om du har alkoholproblem eller leversjukdom.
• Att ta högre doser paracetamol än de rekommenderade innebär risk för mycket allvarlig leverskada. 

Så mäter du febertemperaturen

Du kan ta tempen, det vill säga mäta temperaturen, i ändtarmen, munnen, armhålan eller örat. Var du kan mäta beror på vilken termometer du har.

Örontermometer kan vara svår att använda på riktigt små barn på grund av trånga örongångar. Ofta gillar inte större barn att använda termometer i ändtarmen och då kan örontermometer vara en räddning. 

VIKTIGT

För barn gäller andra rekommendationer om febernedsättande läkemedel än ovan. Läs mer om receptfritt för barn med förkylning och feber här.

Det är bäst att ta tempen på morgonen innan du går upp. Kontrollera gärna din morgontemperatur när du är frisk så har du ett basvärde att jämföra med.

VISSTE DU ATT?

Din temp på kvällen är oftast ca 0,5°C högre än på morgonen.

Hos kvinnor är kroppstemperaturen i genomsnitt ca 0,5°c högre vid ägglossning.

Kroppstemperaturen går upp efter fysisk aktivitet. Vila därför minst 20 minuter innan du mäter.

Kontakta sjukvården om du har

• Feber och är omtöcknad eller svårt sjuk på annat sätt, till exempel är stel i nacken och har huvudvärk.
• Hög feber med frossa om det inte är sannolikt att orsaken är influensa.
• Feber samtidigt som du har diarré eller kräks.
• Feberkramp.
• Återkommande feber utan andra symtom.
• Feber som har gått ner efter 3 dygn, men sedan stiger igen.
• Haft feber i mer än 4 dygn.